Artikel från tidningen 100% Östersund 2013

Namn: Kent Sjödin

Ålder: 64 år

Bor: Optand

Aktuell: Den som cyklat 50-årsjubilerande Jämthjulingen flest gånger. I år blir det 45:e gången Kent trampar iväg.

Gör till vardags: Numera pensionär. Har varit betongarbetare i sammanlagt 47 år.

Familj: Tre barn och fem barnbarn.

Bakgrund: Född och uppvuxen i Östersund. Föddes hemma på Brunflovägen, eftersom det var fullt på BB. Började tidigt jobba som betongarbetare och har bland annat varit med om att bygga Torvalla.

Förebild: Gunde Svan. Han skulle aldrig bryta en tävling, han var envis.

Älskar: Numera är det långpromenader. Jag var nyligen i Australien och hälsade på min dotter. Där promenerade jag mellan fyra och sex timmar per dag.

Avskyr: Surströmming. Jag har bara känt lukten, aldrig ätit.

Favoritplats i Östersund: Hemma på gården i Optand. Jag är nöjd bara jag kommer innanför staketet.

Det roligaste som finns: Att resa. Tidigare reste jag för att springa maraton på olika ställen i världen. Det blev sammanlagt 38 resor. Men det har jag slutat med nu.

Det svåraste du gjort: Jag har inte tyckt att något har varit svårt.

Rädd för: Inget jag kommer på.

Planer för resten av året: Först ska jag köra Jämthjulingen och så planerar jag för en resa till Melbourne nästa år. När snön kommer så åker penslarna fram och jag målar tavlor.

Längtar efter i livet: Kanske att åka till Samoa-öarna? Jag har varit på Hawaii och sprungit maraton. Men annars är jag nöjd om jag får vara någorlunda frisk
.................................

Sveriges äldsta motionslopp Jämthjulingen firar 50 år i år. På startlinjen torsdag 6 juni står som vanligt Kent Sjödin från Optand, som är den som deltagit flest gånger. För hans del är det den 45:e starten. Mellan 4 ögon berättar han om cykling, sin kärlek till maraton - och betong. Text: Gunnel Edvardsson Foto: Anna-Karin Landin

På tomten i Optand trivs Kent Sjödin som bäst. "Jag är nöjd bara jag kommer innanför staketet", säger han.

■ Du cyklar Jämthjulingen för 45:e gången. Hur började det?

- Jag åkte faktiskt aldrig premiäråret 1963, eftersom det inte fungerade med anmälningen. Men åren efter var jag med och åkte som junior. 1964 kom jag trea och tog mig inte ens tid att fika vid saftkontrollerna, utan det var gasen i botten från start till mål.

■ Du ville vinna?

- Ja, men trea blev jag i alla fall.

■ Du är den som åkt allra flest gånger. Vad är det som gör att du åker år efter år?

- Det vet jag inte riktigt. Det bara är så att när det är dags för Jämthjulingen då åker man. Jag tycker det är bra när den ligger 6 juni, på nationaldagen, då minns man när det är. Nationaldagen får man offra för Jämthjulingen, så är det bara.

■ Finns det någon av alla lopp som du minns bättre än något annat?

- En gång haglade det något enormt, det minns jag. Det var inget trevligt väder alls och halt var det.

■ Men du funderade aldrig på att bryta?

- Inte vad jag minns. Jag har aldrig brutit någon tävling och aldrig fått punktering heller. Jag brukar alltid ha med mig cykelpump och lappar för att kunna laga däcken och några gånger har jag behövt stanna för att fylla på lyft, men jag har alltid fullföljt.

■ Cyklar du andra lopp?

- Jag har medalj från Östersunds tvådagars, men det är ju länge sedan. Då cyklade man ena dagen till Strömsund och övernattade i en skola. Nästa dag cyklade vi tillbaks till Östersund. Jag kommer särskilt ihåg Harald Baudin från Strömsund, som först cyklade till starten i Östersund. Efter loppet cyklade han tillbaks till Strömsund, det blev sammanlagt 40 mil.

■ Du har alltid sportat?

- Ja, jag var med många gånger i Dundertrampen i Strömsund också och Gå till Lit, när det fanns, deltog jag i ungefär 20 gånger. Sedan började jag med maratonlopp 1988-1989 och sprang i 17 år. Det blev ungefär 70 lopp.

■ Hur kommer det sig att du fastnade för det?

- Det var en kompis som sprang i Stockholm som tyckte att jag skulle vara med. Jag behövde ett år på mig för att träna och sedan sprang jag i mål före honom. När jag var där frågade folk var jag skulle springa nästa maraton och då var man ju tvungen att ha något lopp på gång. Så veckan innan jag sprang i Stockholm anmälde jag mig till New York maraton. Och sedan fortsatte det. Jag har varit utanför Sverige 38 gånger och sprungit. Vi blev som ett gäng. Varje tävling träffade man på någon bekant. Det var roligt.

■ Sprang du för att vinna?

- Nej, nej. Bara för att komma i mål. Det är ju bara en av tusentals deltagare som vinner.

- Nej, det handlar mer om att besegra de där 42 kilometrarna.

■ Du har också en förkärlek till betong. Trots att du jobbat som betongarbetare hela ditt liv har du använt betong för att göra skulpturer här på din tomt i Optand.

- Det är ett så tacksamt material, som går att forma hur som helst. Och det är starkt.

■ På tomten har du bland annat en runsten som du tillverkat i betong. Vad står det på den?

- Denna sten lät Kent Sjödin tillverka 1983. Gjord i Torvalla. Det var där jag göt den. Må frid vara över denna fastighet. Men det hjälpte inte. Fastigheten brann år 2000.

■ Vad hände då?

- Det blev vatten- och sotskador. De vet inte riktigt orsaken, men jag tror det började i pannrum- met, där jag hade ett el- skåp.

- Jag hade två katter. Den ena tog sig ut, men den andra och bästa katten brann inne. Det var en häftig katt som brukade klättra upp för stegen och sitta uppe vid skorstenen. Där uppifrån hade den en enorm utsikt.

■ Du hade tavlor i huset också?

- Jag började måla för att skulle ha något på väggarna och det var så dyrt att köpa konst. Bland annat gjorde jag kopior av Picasso- och Mirómålningar. När det brann hade jag gjort färdigt 117 tavlor, 20 av dem klarade sig. Jag hade också gjort en stor ryamatta med över 52 000 knutar, men den var bara att kasta.

■ Du har lite krämpor. Något har hänt med din arm?

- Jag hade polio 1953 så det är olika längd på armarna.

■ Men sviterna efter polion har aldrig hindrat dig från att sporta eller ha ett så fysiskt krävande jobb?

- Nej, det har gått bra. Jag har kämpat på.

■ Förra året opererades du för en hjärtinfarkt och i början av året fick du opereras för näthinneavlossning?

- Ja, men jag åkte till Australien i mars. Och det gick ju bra.

■ Det låter som att du är en person som inte låter dig hindras av lite motgångar?

- Så är det nog. Har jag bestämt något så ska det ske.

■ Du har ingen specialcykel?

- Nej, jag åker på en cykel som jag fick på köpet när jag skaffade tv för väldigt många år sedan. Den har hållit länge. Men nu har jag ingen tv, jag skänkte bort mina tv-apparater till Röda korset för flera år sedan. Jag har varken tid eller lust att titta, speciellt inte sedan det blev så mycket reklam.

■ Har du något tips till den som åker Jämthjulingen första gången?

- Dra inte på för hårt i början. Många vill vara med direkt i starten och sticker iväg som några tokar, men det är bättre att ta det lugnt i början. Det är i alla fall fyra mil som ska avverkas.